babyhedlund

Så var man tvåbarnsmor!



Lucas föddes fredagen 18 sept 2009 kl 08:42 efter hela 20 minuter på BB...
Mycket till förlossningsberättelse har jag nog inte men i korta drag så hände detta:

Kvällen 17/9 så hade jag lite värkar mellan 20:30 och 01:00 men de avtog när jag tog ett varmt bad. Vaknade runt 05:30 av att de kom igång igen. Gick upp och till datorn för att klocka värkarna på sidan för detta. Värkarna hade kommit tätt under kvällen och kom tätt även under morgonen. Vid 06:30 visste jag att dagis hade öppnat och började fundera på att väcka sambon och sonen så att Isac kom iväg till dagis innan vi åkte in till BB. Han inte fundera så mycket mera över det för kl. 07 så gick vattnet varpå jag väckte son och sambo och bad dem att rappa på till dagis. Sambon vaknade rätt omgående för en gångs skull och så även sonen. De var på dagis runt 07:45 och sedan fick sambon rasta hunden en snabbis. Jag ringde mormor i Skövde och bad henne ta sig ner till oss under dagen så att hon kunde hämta Isac på dagis. Under tiden som vi fixade klart allt hemma så rann fostervattnet titt som tätt så jag fick gå med ett stort badlakan under mig hela tiden. Värkarna kom tätt och de blev snabbt starkare. Jag ringde in till BB och de sa åt mig att ta det lilla lugna och äta frukost för att sedan komma in för kontroll. Att vänta kändes dock inte som ett alternativ och strax efter 08:00 så åkte vi in till BB. Bilresan var ingen höjdare eftersom värkarna nu var så starka att varje inbromsning och fartgupp blev en plåga. Vi kom in till Förlossningen 08:20 och fick då veta att det var fullt men de såg rätt snabbt att vi inte kunde vänta så de slängde ut ett par som inte hade kommit lika långt från ett av rummen (för övrigt samma rum som Isac förlöstes i!). Då var jag 8 cm öppen och tiggde efter lustgas. Så fort lustgasen var på så kände jag att jag måste krysta. Frågade snabbt om det var för sent för EDA och det var redan kört. 08:42 så kom Lucas till världen efter några få krystvärkar. Det gick så fort att varken jag eller sambon visste vad vi skulle göra när allt gick så fort. Jaha, nu då??

Barnmorksan torkade av Lucas som jag önskat och sedan lades han upp på mig så att pappa kunde klippa navelsträngen. Lucas upplevdes som väldigt allert redan från start. Han låg och tittade så lungt och fint.
De vägde och mätte honom till 4094g och 52 cm men jag tror att de mätte fel för på måndagen efter var han 56 cm...

Vi rullades rätt snabbt ut från förlossningsrummet eftersom det var flera på kö och tanken var att vi skulle in till patienthotellet - lättvård. Men när det blev dags för mig att gå och kissa så kunde jag inte ta mig upp ur sängen. Först försökte jag sätta mig upp varpå det direkt började ringa i öronen och allt svartnade. Det beslutades att vi skulle läggas in på vanliga BB (avd. 8) för kort observation. Lite vila skulle nog hjälpa. Efter några timmars vila så försökte jag ta mig till toaletten igen och denna gången kunde jag ta några steg innan allt försvann. Fick snabbt en stol och sedan min säng framkörd så att de kunde rulla tillbaka mig. Först efter sömn, 1 l dropp och en spruta i låret så att jag skulle sluta blöda så kunde jag med hjälp av rullstol ta mig till toa men gå kunde jag inte göra förens dagen efter. Tror att blodtrycket låg på 105/60 och det tyckte jag inte var så dåligt men tydligen så klarade jag inte av det ändå.

Mitt i alltihopa så märkte vi att Lucas skorrade/knorrade när han andades och läkaren kom för att kontrollera. Allt såg bra ut men Lucas hade små utslag på ryggen, små blodbristningar. Det var oklart om de berodde på den snabba förlossningen eller något annat och man beslöt sig för att hålla honom under observation. Jag är osäker på hur sänkan utvecklades med proverna men hanbörjade på runt 13 vid första provet och gick upp till 15 vid andra.
Min mjölk hade ännu inte kommit igång och vi fick stödmata med kopp rätt omgående, men bara ca. 10 ml åt gången. När han inte blev bättre och sänkan gick upp till över 30 så lades han in på avd. 10 (prematurer) för observation. Det var oklart om han behövde antibiotika och de ville övervaka honom en natt för att ta beslut om behandling. Först då frågade en sköterska hur mkt mat han fått och jag sa som det var, han har fått sutta lite råmjölk och sedan fått kopp. Hon frågade om det var Ok att de gav flaska och jag sa att vi ändå tänkt ge det själva så det vara bara att köra på. Han fick 40 ml på flaska och svepte hela flaskan. Därefter fick han både sutta råmjölk och ersättning var 3.e timma och DÅ började sänkan sjunka.

Vi blev utskrivna på permision måndagen 21/9  då vägde Lucas 3886 g på morgonen. Sedan fick vi åka tillbaka för ett sista blodprov tisdagen 22/9. Då vägde Lucas 4028g och var 56 cm lång. Jag bad dem kontrollmäta och det stämde.. antingen har han vuxit abnormt mycket över helgen eller så mätte de fel vid förlossningen. Men på bara 24 timmar så hade mjölken runnit till samt så körde vi fortfarande några mål ersättning samtidigt och Lucas hade ökat 142 g i vikt.

Isac var hemma med mormor under tiden och de hade verkligen toppenskoj. De byggde massor med lego, pysslade i pysselböckerna och shoppade på stan. Det var tur att mormor kunde komma! Vi hade trott att vi skulle kunna åka hem dagen efter, men så blev det inte och då var det väldigt skönt att veta att Isac hade det bra.

Lucas sover än så länge bra och äter bra. Det fungerar lika bra med bröst som med flaska och nappen funkar den med! Han sover nästan hela natten och vi får väcka honom för at ge mat. Han har badat 2 ggr och gillar badet men avskyr att bli kall när han kommer upp.
Han lyfter redan på huvudet och rullar till sida om man lägger honom på rygg. Han tittar väldigt mycket på när han är vaken men kan ännu inte följa ett föremål med blicken dock verkar han uppskatta ljuskällor. Han kräks inte så mkt efter ersättning men efter bröstmjölk så kan han kräkas mera.

Isac gillar att köra vagenen och Lucas gillar att åka i den. De senaste dagarna har vi gått till dagis just därför. det är inte långt men tidigare tog vi alltid bilen så det är nog nyttigt för oss alla att gå :-)

Själv mår jag bra. Stygnen svider lite och jag har träningsvärk efter promenaderna men annars så mår jag fin fint och trivs bra som tvåbarnsmamma.. än så länge ;-). Men med tanke på vilka fina killar jag har här hemma så vore det konstigt om inte jag vore nöjd :). Pappa då? Jo han mår bra han med och även han verkar vara mer än nöjd med våra fina grabbar (speciellt att de sover så bra ;-))



Isac, Lucas och mormor

Mamma och Lucas

 

Pappa och Lucas 2 dagar gammal